”Till mina svenska besökanden: Ursäkta om jag ibland skriver med liten dansk brytning.” Paul Smith
I augusti 2008 var en man i Sydsverige bekymret för sin äldre bror i Stockholm. Brodern var deprimerat och tog icke telefonen. Till sist ringde han till Stockholms polis och frågade, om de icke kunde kontakta hans deprimerade bror.
Den 12 augusti körde två ordenspoliser ut till Tornslingan 37 i Trångsund, som ligger i Huddinge kommun just söder om Stockholm. Ingen svarade, när poliserna fler gånger ringde på. Till sist knockade de hårt på entrédörren, mens de ropade: – Öppna! Det er polisen!
Strax efter hördes ett skott. När poliserna kom in i lägenheten, fant de den 56-årige Christer Andersson. Död. Han havde skjutit sig med et handvapen.
Varför tog han sitt liv? Trodde han, att polisen var kommit, därför att hans lillebror hade sagt till ordensmakten, att han var deprimerat? Näppe. Eller trodde han snarare, att han nog en gång skulle körs in på polishuset på Kungsholmen och avhörs av Palme-utredarna som tre gånger i 1995? Och än en gång i 1998?
Var det – samman med depressionen – orsaken till, att han tog sitt eget liv?
I och med att det klart var ett självmord, företog ordenspolisen sig inget ytterligare. Liket blev kört bort och lägenheten tömdes senare. Lägenheten på 3. etage i höghuset blev därför icke undersökt av polisens tekniker, innan allt blev kört bort. Det hade där annars varet god grunn till.
I de senaste 10 år var Christer Andersson – icke att förväxla med Christer Pettersson – nämligen huvudmisstänkt i saken om mordet på statsminister Olof Palme. Men något gick fel, när Christer Andersson sköt sig. Att han var misstänkt för Palme-mordet, visste enbart en mycket liten krets av kriminalpoliser. Og näppe någon ibland ordenspolisen. Hans namn var sekretessbelagt. Ingen alarmklocka ringde.
Först efter att lägenheten var tömt, hörde Palme-utredarna om hans självmord. Då var det for sent att skicka tekniker till Trångsund, for at söka efter tekniske bevis.



Jag har skickat det följande till bl.a. Sveriges största tidningar, men där gäller säkert den politiskt korrekta uppfattningen, d v s att Christer Pettersson var gärningsmannen, beslutat – inofficiellt – i god demokratisk ordning, även om han nu inte var där.
Det konstiga med Palme-mordet är:
Hur kunde mördaren veta att Palme skulle gå ut just den kvällen? (Det beslöts efter 18.00.)
Hur kunde han veta att Palme inte fått någon livvakt?
Hur kunde han veta att Palmes skulle gå på bio?
Hur kunde han veta att Palmes skulle se just Bröderna Mozart på Grand, Sveavägen?
Hur kunde han veta att de inte skulle ta taxi?
Och att de skulle gå på sena föreställningen – så han skulle slippa stå och frysa i två timmar.
Den enda förklaring som verkar sannolik är förstås telefonavlyssning.
Jag har inte läst Sven Anérs böcker, så jag vet inte om anledningen till att han pekar ut Anti Avsan som gärningsman är att denne hade varit narkotika-spanare, en verksamhet som sedan 60-talet involverade att bugga langares telefoner.
I Stockholms Försvarsskytteförening fanns också landets kanske främste expert på avlyssning av radio- och telefontrafik, flitigt anlitad som konsult när det gällde data- och kommunikations-säkerhet (bl.a. av Televerket).
Andra medlemmar i den illustra föreningen var väl mindre hemma i elektronik och AXE-växlars funktion, men duktiga när det gällde vapen.
Ni kan ju fråga någon om det är möjligt för en ”buggare” att stoppa samtal till ett bestämt number – detta syftande på Olof Palmes svårigheter med att fixa livvakt den aktuella kvällen.
Försök tillämpa lite vanlig logik nu! Så här enkelt är det nog, även om de förhör som borde hållas knappast kan bli så problemfria.
Om det inte skulle vara så allvarligt hade fallet blivit en fars vid det här laget. Man väntar sig nästan: ”Frånsett det, fru Palme, vad tyckte ni om filmen?” (Fritt efter Mrs Lincoln-interrvjun.)
En kommentar på Anérs bloggsida säger att buggnings-experten I G var bortrest…möjligt, men vet vi det? F ö var hans närvaro knappast nödvändig.
eller så var det en ingivelse för stunden som fick någon att skjuta statsministern.
Om det var en lejd mördare.
i) Varför stod han och väntade där han kan bli identifierad? (om nu detta stämmer)
ii) Varför skjuter han i brösthöjd istället för i nacken eller huvudet som har högre dödlighet än när du skjuter i kroppen?
iii) varför använde han en sådan grov kaliber (om det nu verkligen var en 357 magnum) som är svårhanterlig?
Hej Lars,
som du ser, hade Palme stort set aldrig livvakter, när han hade ledigt:
http://www.palmemordet.eu/konspirationsteorier/livvakterna/
Mvh
Paul Smith
Ingen vet det riktiga svaret förutom mördaren själv. Han kan ha ingått i en större grupp. Men det är lika lätt att bara fel person ser paret Palme i fel tidpunkt. och förfölja dom på avstånd. Bor han dessutom nära så behöver han bara promenera hem och hämta vapnet. svårare än så behöver det inte vara.